Ödets ironi

Igår började min enda vecka av barnfri semester. Den hade jag tänkt ägna åt ridning. Idag skulle vi låna tre turridningshästar så att H och två kompisar kunde följa med mig och Chili på långtur. Vad händer? Jo, i söndags gick jag upp på vinden i ett par sandaler för att hämta en väska och snubblar på vägen ned. Så nu har jag en blå fot och går på kryckor. Det är tydligen inte meningen att vi ska får rida långturer på semestern, för förra året blev Grey halt och i år är jag halt.